Analyserat: webbplatsen DN.se

DN.se tillhör Sveriges 10 mest besökta webbplatser, och är Sveriges största morgontidning på nätet, med omkring 1,8 miljoner unika besökare/webbläsare och över 6 miljoner enskilda besök varje månad.

källa: http://www.valtech.se/templates/NewsPage.aspx?id=2681 

 

    

 

Något för alla

DN.se är en av Sveriges mest trafikerade webbplatser. Här finns något för alla. Nyheter, kultur, underhållning, ekonomi, resor, jobb & utbildningsguide, mat & dryck, sport, krönikor av alla de slag, statistiktjänst i form av factlab, TV-guide, väderrapporter, webb-TV. Dessutom omfamnar man områden som dejting, familjeliv, prylförsäljning med hjälp av samarbetspartners som parship. se, alltombarn.se, koll.se.

Målgruppen är bred, och om någon målgrupp skulle kunna sägas vara exkluderade är det ”kidsen”. På Stan-delen riktar sig till ”de unga” (idag är en 30-åring att betrakta som ung…) men kanske inte till tonåringen.

Konsekvent och användarvänlig struktur

Användaren navigerar från raden under sidhuvudet. Denna horisontella meny återfinns på alla sidor men varierar i färg; ekonomsidans rad är grön, sporten-orange, kultur&nöje-blått, och så vidare, som i pappersupplagan. För varje sida finns ytterligare en horisontell undermeny där man lätt kan hitta det man söker. Själva sidorna är uppdelade i tre vertikala block, där vänster block är störst för att sedan minska i storlek.

Block ett och två relaterar till ämnet för sidan, medan block tre puffar för andra sidor på sajten samt innehåller enstaka annonser. I block två finns även en puff för andra DN.se-funktioner som till exempel statisktiktjänsten factlab, På Stan-bilagan, eller någon annons. Block tre är snarlik på alla sidor med viss  modifikation. Är man inne på Mat & dryck-sidan behövs ju ingen extra ”påminnelse” för denna sida. Då finns en puff för till exempel ”Resor” istället. Dessa puffar och ”påminnelser” om andra sidor och funktioner på webbplatsen gör DN.se till en tidsslukarsajt. Användaren leds in på andra områden även om man egentligen hittat det man kom dit för.

På Stan-bilagan (som på nätet för närvarande ligger som betaversion) skiljer sig både i pappersform och som nätversion. Den horisontella menyn ser annorlunda ut, sidorna är visserligen uppbyggda i tre block men med skillnaden att det mittersta blocket dominerar. Grafiken skiljer sig rent generellt från de övriga sidorna på sajten.

Letterboxing of course

Ett effektivt sätt att webbanpassa bilder är att beskära dem till letterboxing-format, vilket DN.se till stor del gör.

Ibland delar två bilder på en letterbox. Sajten blir helt enkelt roligare att titta på ju fler bilder som finns. I det första blocket, eller kolumnen om man så vill, hittar man bilder i större storlek. De hittar man oftast lite längre ner på sidan eftersom de annars tar upp viktigt textutrymme i uppstarten.

Samspelet mellan bild och rubrik är varierande, likaså bildval.

”Stjärnorna på röda mattan” lyder rubriken och syftar på filmfestivalen i Cannes. Visst reagerar man på bilden eftersom det oftast inte är så stjärnorna porträtteras, och visst förstår man att det är Tyson eftersom en underrubrik längre ner talar om hur ”Tyson biktar sig”. Dock tillför bilden i mina ögon inte texten något. Och säger inte heller mer än tusen ord.

Nedanstående bild tycker jag samspelar bättre med rubriken:

”Obama tar sig an McCain”

Här har redigeraren gjort ett fotomontage av två bilder så att Obama och McCain står ställda mot varandra där Obama synnerligen verkar ta sig an en McCain som ser ut att vilja försvara sitt underläge. Det finns en dynamik i bilden tack vare gestikulerandet och Obamas och McCains ansiktsuttryck. Samspelet mellan bilden och rubriken skapar en spänning där jag som läsare blir nyfiken på att få reda på vad som försigår.

Formgivning

DN har en stor igenkänningsfaktor på papper såväl som på nätet. Jag upplever DN.se som lättöverskådlig, funktionell och enhetlig. Rubrikerna i fetstil, underrubriker i blått med en ”avskalad” pil framför signalerar funktion. Tack vare de tre blocken i varierande storlek vars innehåll inte linjerar med varandra kan man enkelt separera innehållet.  Positivt att slippa en vänstermeny, som till exempel expressen.se har. Frånvaron av färger i  bakgrunden är även det vilsamt för ögonen. Att mängden annonser hålls nere bidrar också det till ett enhetligt och avskalat intryck.

Texterna

Rubriksättning

Över lag fungerar rubrikerna som intresseväckare, men naturligtvis finns det undantag. Reagerade bland annat på en rubrik i samband med en recension av en pjäs (på Kultur&Nöje-startsidan). Rubriken lydde: ”Om vikten av att låta det okända blåsa in”. En poetisk formulering, och av någon anledning mer av en papperstidningsrubrik tänker jag. Varför? Jag kan stanna upp på ett annat sätt när jag bläddrar i kulturdelen i papper, att jag har tillräckligt med tid är en förutsättning för att jag överhuvudtaget ska läsa den. Då är jag också beredd att låta en sådan rubrik sjunka in. Men på nätet har jag inte det tempot när jag läser. Kanske beror det på mig, att jag inte tycker det är jättemysigt att läsa texter på skärmen. Skriva ja, läsa nja..

Stötte även på ett och annat ordval som fick mig att haja till:

”Kränkande ubåt var nog skolsegelskepp” – ”nog”? I ingressen står ”troligtvis” vilket i mina ögon är lämpligare val. Allra helst hade jag velat veta vad det faktiskt var, inte vad det ”nog/troligtvis” var.

Länktexterna fungerar bra, de är stringenta och motsvarar väl den text de länkar till. Generellt tyckte jag att länktexterna var mer välskrivna än rubrikerna.

Multimedia

Reklamsnutten som föregår webbtv-inslaget hoppar jag helst över, även den flipprande annonsen nedanför. Upplevde den befintliga skärmvisningen som lite liten, och fullskärm som överdimensionerad. Ovan webbtv-användare som jag är kunde jag inte klicka tillbaka till liten skärm igen. Ljudet var överraskande bra.

Veckans videoklipp vilseleder..

På DN.se startsida finner man lite längre ner ovanstående puff. Först undrar jag vad skillnaden är mellan webbtv och videoklipp. Sedan förväntar jag mig att få se klippen när jag klickar här. Istället omdirigeras jag till sportsidan där en jag informeras om att sporten listar veckans klipp varje söndag. Idag är det inte söndag. Fullständigt ointresserad av sporten vill jag dock ändå se klippen direkt. Kan man då inte få se förra söndagens klipp? Har jag missat något här…När jag scrollar ner ser jag ”sportens videoklipp”, klickar där och ser fortfarande inga klipp. Lessnar på att dra i de här trådarna och lämnar sidan..Försöker se om det finns videoklipp i andra ämnen på sajten men det är tydligen något som bara gäller för sporten.

Bildspel

Ja, bildspel ÄR roliga. Men var finns de? Är ingen van användare av DN.se så jag letar runt lite. Jaha, på Kultur&Nöje. Kollar ”hela DN.se”-listan i högerhörnet men där står inte bildspel listat. Hur som helst. Klickar och hamnar i ett bildspel om Doris Lessing. Har inte hemskt mycket emot det, fast det är ju alltid trevligt att kolla listan först och välja själv. Under bildspelet undrar jag om det går att pausa och få en stillbild. Det verkar inte så. Det hade också varit trevligt.

Övriga synpunkter och omdöme

DN.se har en rad användbara funktioner. Hittar man till exempel en inspirerande artikel kan man länka till den på Facebook, MySpace eller del.idio.us. Om man vill kan man läsa bloggar på nätet som länkar till artikeln. Vill man fördjupa sig i de ämnen som artiklarna handlar om kan man klicka vidare till DNspecial.  För alla åsiktsmaskiner därute finns enkäter och omröstningar att delta i. Vill du veta hur klimatsmart du är? Gör klimatsmart-testet. Man kan prenumenera på topplistor, få nyheter in i mobilen, och anmäla sig som medlem till ett antal bevakningstjänster. Översikts-funktionen i sidhuvudet där hela webbplatsens innehåll listas på ett lättöverskådligt sätt är en bra service till besökaren (även om man missat att lista bildspel). Alla dessa funktioner fokuserar starkt på användaren vilket gör DN.se till en användarattraktiv webbplats.

Mitt betyg blir VG (skala U till MVG). Webbplatsen är användarvänlig, innehållsrik och skön att surfa omkring på i jämförelse med andra nyhetssajter; funktion går före form, avskalat framför klatschigt. Texterna är i allmänhet välskrivna, länktexterna likaså, dock en del rubriker som kunde ha jobbats igenom något mer.

 

Vårstäda dig själv!

Har det blivit lite för mycket av det goda på sistone? Känner du dig trött, däst och i behov av en radikal förändring för att kunna möta våren? Har du tre dagar att avvara? Prova en detox-kur. Tre dagar kan ge dig ett riktigt hälsolyft och bli en inkörsport till ett sundare liv.

Detox är inget nytt fenomen även det är ett relativt nytt begrepp som de senaste åren blivit en riktig hälsofluga. Inom hälsorörelsen har man länge hyllat de effekter som man kan få av en fasta eller några dagars detox-kur med råkost och frukt.  Det finns dock olika röster om detox, eller avgiftningskurer som det  också kallas. Går det verkligen att bli av med gifter i kroppen? Och vilka gifter är det man talar om?

Miljögifter och dåliga bakterier bovarna

Enligt Åke Bergman, professor vid institutionen för miljökemi på Stockholms universitet ligger koncentrationen av gifter i människokroppen på nivåer som är ofarliga. Gifterna man i detta sammanhang talar om är kemikalier som vi får i oss via mat, vatten och luft.  Men detoxförespråkare hävdar att man genom att gå på detox, kan hjälpa kroppen att rensa upp framförallt i tarmarna, där 80 procent av de gifter vi samlar på oss hamnar för att sedan föras vidare ut i blodet.  Men det är inte bara gifterna från miljön som ställer till med problem i våra kroppar. Överskott av dåliga bakterier i tarmsystemet kan göra oss sjuka, bakterier som vi tyvärr själva varit med om att skapa. Raffinerad och näringsfattig diet är boven. Först måste vi rensa ut, och sedan börja bygga upp en god bakterieflora med hjälp av mycket frukt & grönt.

Hälsovinster med detox

Många som har testat detox vittnar om klarare hy, bättre sömn, de känner sig piggare, lättare och gladare. Och bara det är väl en anledning att prova. Passa på att ge din kropp en välbehövlig semester, din kropp kommer att tacka dig!

Börja redan i snabbköpet

En inköpslista för en detox-kur skulle kunna se ut så här: Frukt (förutom banan) och bär, grönsaker, vitlök, kallpressad olivolja, färsk ingefära, nötter, groddar, färska örter. Det som gäller är alltså vegetarisk, levande föda, alltså föda som inte hettas upp över 45 grader. På så sätt bevaras näringen och innehåller enzymer som gör våra kroppar glada.

Här är förslag på en meny för en dag i en tredagarskur:

Frukost

Morgondrink gjord på riven ingefära och några droppar kallpressad olivolja. Det bästa är att koka upp vattnet och sedan låta det svalna till rumstemperatur.

Fruktsallad gjord på t ex grapefrukt, apelsin, rivet äpple. Komplettera med osaltade orostade nötter och lite färskpressad citronsaft.

Lunch

Fyll en tallrik med råa grönsaker som t ex broccoli, rivna morötter, rödbetor, spenat, gurka, riven palsternacka, tomat. Lägg till groddar och en dressing gjord på olivolja, citronsaft och finhackade örter så har du en komplett måltid.

Middag

Frukt och återigen frukt!  Mixa en smoothie på färsk frukt och tillsätt lite linfröolja så får du i dig nyttiga fettsyror. Avsluta med ett gott örtte.

Mellanmål

Grönsaks- och fruktjuicer, örtte, kokt vatten som smaksätts med ingefära och citronsaft.

Motivation gör tricket

Krångligare än så behöver det inte vara! Lätt som en plätt eller hur? Tricket är att hålla ut när suget efter ugnstekt potatis med kryddsmör sätter in…Ju mer motiverad du är att lyckas med kuren, desto bättre motståndskraft har du när frestelser hotar att tillintetgöra dina planer. Kom ihåg att det är ditt eget fria val att köra kuren, och att du gör det för att du vill hjälpa din kropp att må bättre. Det är i långa loppet värt mycket mer än en fettstinn tallrik mat.

Tips!

En råsaftscentrifug är toppen att ha under en detox-kur. Skala, hacka, centrifugera och vips har du en måltid späckad med vitaminer, mineraler och enzymer. Använd både grönsaker och frukt i dina drinkar så håller du nere kolhydratintaget. Vill du mixa en riktig superdrink, köp hem nypon- och nässelpulver som stärker immunförsvaret. Lite linfröolja i så boostar du omega-3-nivårerna också.

Extra hjälp på vägen

Det finns en uppsjö av produkter att välja på om du vill få lite hjälp på traven med utrensningen. Du kan välja mellan piller, tinkturer, teer, pulver eller vad du nu föredrar. Ofta innehåller detox-preparat björk, kronärtskocka, maskros, rosmarin, fänkål, mate. Egenskaperna dessa växter har är bl a urindrivande, gallstimulerande och laxerande. Välsorterade hälsokostbutiker har de flesta märken, och på sajter som t ex www.ortagubben.se och www.evitamin.se kan du också beställa via postorder.

Viktigt att tänka på innan du börjar:

Om du är gravid, ammar eller nyss har fått barn bör du avstå från att detoxa.

Om du har allvarligare problem med hälsan rådgör först med en läkare innan du bestämmer dig för att göra en utrensning.

Var noga med att köra just en kur och att inte hålla på för länge i och med att dextox-kosten innehåller för små mängder fett  och protein för att det ska vara hälsosamt en längre period.

Var förbered på att du kan få vissa utrensningsreaktioner såsom huvudvärk, magknip och hudutslag. Dessa går i regel snabbt över. Håll ut!

Försök att lägga kuren över en ledig helg, eller under en period då du har det relativt lugnt omkring dig.

 

 

  

 

OS i Peking – vem vill vara med och spela?

OS i Peking blir nog inte riktigt vad vi tänkt oss. Löftet om förbättrade mänskliga rättigheter som Kina gav när landet tilldelades värdskapet har inte infriats. Opinionen har vänt sig mot värdlandet, makthavare som inbjudits till invigningsceremonin talar om bojkott. Ändå skulle en bojkott bli svår att genomföra. En av orsakerna stavas ekonomiska intressen, Kina är på väg att bli världens största exportland. Men är vi beredda att delta i spelet till varje pris?

Det som skulle ha blivit ett triumftåg har blivit en skandalstafett. De olympiska spelens fackla symboliserar fred, försoning och brödraskap. Men fackelfärden mot Peking har hittills kantats av tumult, demonstrationer och nedsläckning. Redan när den tändes i Aten i slutet på mars uppstod oroligheter, och i Paris har den slocknat två gånger. Den har till och med tvingats att åka buss. De gamla grekerna skulle inte ha samtyckt.   Om allt går som planerat brinner elden i Peking, 2008, den åttonde augusti klockan 20:08. Siffran åtta är, om någon skulle ha missat att dra den slutsatsen, ett kinesiskt lyckotal.

Men det ska nog mer till än lyckobringande siffror för att vända opinionen. Omvärlden har reagerat starkt på den kinesiska regeringens våldsbenägna politik. Fortfarande färskt i minnet finns bilder på buddistmunkarnas protester i Burma. Chockerande uppgifter om folkmorden i Darfur upprör och tibetanska folkets kamp för värdighet berör och väcker stark motvilja mot Kina. Världssamvetet är väckt.

Sju år gör ingen demokrati

Om samvetet är vaket nu måste det ha legat i dvala 2001 då Olympiska Kommittén utsåg Kina som värdland för OS 2008. Värdskapet är eftertraktat och för Kinas del hett efterlängtat. Hela världens ögon riktas mot landet och det utgör ett ypperligt tillfälle att få visa upp sig i strålkastarljuset. Att Kina är en enpartidiktatur som brutit mot många av FN´s konventioner var lika känt då som nu. Motiveringen till att Kina skulle få värdskapet var att det skulle kunna utgöra en uppmuntran för landet att utvecklas demokratiskt. Tyvärr är det inget vi ännu fått bevittna.

Explosionsartad tillväxt

2001 var också året då Kina anslöt sig till Världhandelsorganisationen WTO. De ekonomiska reformer som landet har gått igenom har visat resultat, och anslutningen till WTO var ett kvitto på att Kina är en stormakt att räkna med. Den ekonomiska utvecklingstakten har varit den snabbaste som något större land har uppvisat, och om trenden håller i sig i oförändrad takt kommer Kinas BNP inom tiotalet år vara jämförbart med USA´s. Sveriges import från Kina landar på 43 miljarder om året. Kinas problem påverkar oss i allra högsta grad. Det är kanske en av förklaringarna till varför politiker och makthavare har svårt att framföra kritik, för att inte tala om en bojkott. En bojkott skulle äventyra affärsbindelser för många år framöver.

Tärningen är kastad. Spelet är igång. Många har tappat lusten att spela, men vågar inte backa. Vad blir följderna? Ska vi spela till varje pris? Frågan är varför vi sa ja ifrån första början.

Den djupare viljans väg

Att ha konverterat till den katolska tron är det bästa Linda, 34, gjort. Nu har det gått fem år sedan hon konverterade. Och frågan om hon ska gå i kloster är en fråga att leva med.

– Jag är inte uppvuxen i en troende miljö. Min farmor var visserligen aktiv i Frälsningsarmén, så därifrån fick jag i alla fall med mig någon slags andlighet. Redan som tonåring kände sig Linda dragen till katolicismen. Hon hade ett radband, en Mariastaty och vände sig ofta till Jungfru Maria i sina böner, fastän hon egentligen inte visste hur man gjorde. När så Linda för första gången gick i katolska mässan visste hon att det var där hon skulle vara. Att konvertera till katolicismen blev ett självklart steg.

Jungfru Maria och gammal tradition tilltalar

– Att Jungfru Maria har en sådan framträdande roll är viktigt för mig. Och sedan att det är en otroligt gammal kyrka. På 1000-talet splittrades urkyrkan i en grekisk ortodox och en romersk katolsk del. I och med reformationen på 1500-talet uppstod sedan två läger i Europa, den katolska respektive den protestantiska kyrkan.

Martin Luther hade snarare tänkt sig en reformation av kyrkan men resultatet blev istället en division. Det skulle förmodligen sett helt annorlunda ut idag om hans vision hade förverkligats.

– Sen är jag ju lite gammaldags av mig. Reformationen var lite väl nymodig, ler hon. Den katolska tron är den livsåskådning som är mest kompatibel med min personlighet.

Karmeliterna lockar

För ett par år sedan skrev Linda ett brev till Karmelitordens nunnekloster i Skåne. Hon hade länge funderat över om klosterlivet skulle kunna vara något för henne. Karmelitorden är den orden som har väckt det allra största intresset hos henne. Karmeliter lever i klausul, dvs. i total avskildhet. Trots att karmeliterna i regel inte tar emot besökare, fick Linda komma och hälsa på i fyra dagar. Under vistelsen ägnade hon sig liksom systrarna mycket åt bönen. Den inre bönen är själva stommen i karmelitorden. Man ägnar sig förutom tidebönen åt två timmars bön varje dag.

– Tidebönen är kyrkans egen bön, förklarar Linda, det är ett specifikt bönesätt. Man ber Laudes på morgon, bönen ”under dagen”, Vesper på kvällen, och Kompletorium innan man går och lägger sig.

Inte alltid lätt att be

– Det är ett sätt att hålla kontakten med Gud. Ungefär som när man träffar sina vänner och pratar. Har man inte bett på några dagar känns det lite konstigt, som om man inte hört av sig. Att be är som att meditera. Ibland är det svårt att be, tankarna vandrar och man lyckas inte alltid med att vara helt närvarande. Och så ibland, känner man att man är öppen och får kontakt med något större utanför sig själv.

– De där gångerna man inte förmår samla tankarna är det bra att det finns färdigformulerade böner som Fader Vår och Rosenkransen.

Finns tankarna på nunnelivet fortfarande kvar?

– Ja, men jag vet ingenting om hur det blir med det. Jag ser det som att om det är Guds vilja så blir det så. Jag har ingen brådska. Det får ta den tid det tar att komma fram till ett beslut. Självklart är det vissa saker med klosterlivet som skrämmer mig, som att aldrig få lämna klostret, inte kunna skaffa familj, inte få träffa sina vänner. Att inte kunna ta en tur på stan och shoppa.

Att vilja eller inte vilja det rätta

Vi talar lite om vilja. Att ibland känna att man har en vilja som inte direkt överensstämmer med ens ideal eller värderingar. Att inte veta om man vill det som är det rätta. Och att inte vilja det som kanske är det rätta.

–Karmelitmunken Wilfrid Stinissen talar om en djupare vilja till skillnad mot den ytliga viljan. Den djupare viljan är den som överensstämmer med Guds vilja. Det är dit jag vill komma, vad det nu kommer att innebära.